Välkommen till en hälsoblogg med folkus på att ta reda på fakta om maten vi äter och varför just du borde bli en medveten konsument. Jag krossar matmyter som uppstått och reder ut vad som egentligen gäller i djungeln bland hälsogurus, doktorer, nutritionister och dietister. Detta plus en hel del tips och recept samt personliga inslag och nyheter inom hälsovärlden.
Ekologiska livsmedel har visat sig både innehålla färre eller inga bekäpningsmedel och även innehålla fler näringsämnen än konventionella motsvarigheter, vilket gör det till något att satsa på så ofta man kan.
Tyvärr finns det många invändningar mot att köpa ekologiskt, där den första är att det är för dyrt - jag skulle säga att det är den andra maten som är för billig. Om kemikaliejordbruket skulle stå för kostnaderna för vattenrening, hälsoskador, övergödning....ja då skulle vi få veta att den konventionella maten egentligen är svindyr! Dessutom spenderas mindre pengar på mat just nu medans prylar och resor prioriteras. När vi väl står i mataffären står kakor, godis och läsk för 40% av inköpen - samtidigt som ekologisk mat är "för dyr". Som om inte det vore nog köps så mycket kött att det både har blivit ett folkhälsoproblem och en miljöfara. Om vi köpte mer ekologiskt och mer grönsaker, samt mindre kött och tomma kalorier, skulle skillnaden inte bli så stor!
En annan invändning är att en är emot ekologiska varor som transporterats långt. Ekologiskt har inte med frakten att göra, utan om tex ett vin är ekologiskt så betyder det att de som arbetar på vingårdsodlingen slipper få hjärntumörer av bekämpningsmedlen som används, och att det inte finns rester av dessa bekämpningsmedel i ditt vin. Visste du dessutom att det inte är transporter som påverkar miljön mest, och att tex kemiska bekämpningsmedel och enorma odlingar med en enda gröda belastar miljön mycket mer?
Om nu pengarna tryter i plånboken iallafall, vilka livsmedel är viktigast att köpa eko?
Bananer
Vindruvor - Tänk även på russin och vin
Potatis - Potatisen är en av de grödor som besprutas mest, särskilt King Edward!
Majs - För att slippa GMO är det här viktigt att välja ekologiskt
Paprika
Äpplen
Palmolja - Bidrar inte till skövling av regnskog när den är ekologisk
Kaffe
Kakao
Jordgubbar
Spannmål - Ex havre, korn, råg, vete. Här är det övervägande av miljöskäl, då man använder mer bekämpningsmedel vid spannmålsodling än alla de andra tillsammans. Det finns sällan rester av dem i livsmedel, förutom stråförkortningsmedel, dock så är det inte så bra för naturen. Tänk även på att välja ekobröd och ekologisk havremjölk!
Soja - Tänk även tofu, och att den är certifierad för hållbarhet
Olika typer av ekologiskt
Du kanske har sett att det finns olika ekologiska märkningar - EU-ekologiskt och KRAV märkt. Skillnaden är att EU-ekologiska produkter endast uppfyllar kraven som EU har, medans KRAV uppfyller dessa plus flera hårdare regler som själva har. Till exempel så är inte tillsatsen nitrit tillåten i maten och de har mer fokus på miljö och socialt ansvar.
Varför jag inte nämner kött, mjölk, och ägg
Anledningen till att jag inte nämner animaliska produkter är för att jag inte vill invagga någon i en falsk säkerhet om att det är bra för kroppen eller miljön att konsumera dem bara för att de är ekologiska. Jag är medveten om att WWF har tagit fram en "köttguide" ur klimatperspektiv, istället för att avråda människor från att konsumera kött (vilket hade varit det bästa) och medans jag förstår hur de tänker, tycker jag att det ur ett djurrätts- och miljöperspektiv är dubbelmoral av dem (de vill rädda de exotiska djuren och regnskogarna, men när det gäller ex kor, grisar och en industri som påverkar hela planeten negativt, så är det inte lika viktigt) och jag blev grymt besviken när jag såg att de inte ville ta avstånd.
Medan det är sant att de ekologiska produkterna sliter mindre på miljön och innehåller mindre gifter än konventionellt framställda animaliska produkter, så orsakar lika mycket problem i kroppen och är fortfarande stora miljöbovar i jämförelse med växtbaserad mat.
Dr Mcdougall förklarar varför lågkolhydratskost inte är att rekommendera och hur "vetenskapen" bakom den typen av kost inte håller ihop. Han förklarar även hur människan är gjord för att äta kolhydrater, och varför det är vansinne att undvika dem.
Väldigt länge nu har allmänheten ansett att margarin är något dåligt och det har florerat många myter om margarin medans man nöjt propagerar för att "det ska va' äkta smör" och "smör är naturligt". Inte minst sedan LCHF-rörelsen började blomstra och jag antar att mejeriföretagen förtjust klappade händerna över denna diets framfart. De hade ju tidigare själva försökt smutskasta margarinet men idag skulle de nog inte kunna sända den typen av reklam längre:
Den här reklamfilmen får symbolisera hur Arla vill att vi ska se på smör vs margarin. Som om de bara vispar ihop grädde med salt ute i naturen så *poff* blir det smör. Det är gröna ängar och lullull som vanligt i Arlas värld. Detta medans margarinproducenterna står i vita rockar med tunnor som ser ut att innehålla radioaktivt avfall ungefär och propagerar ut ren rappakalja om "färger aromer och nåt för konsistensen och fett av bomull och fisk". Hur var det nu? "Man behöver inte trycka ner andra företag för att visa vilken bra produkt man har?" Inte blev Arla eller LRF stämda för den heller...
Åter till margarinet och myterna
Myt 1: "Margarin är en molekyl bort från att vara plast"
Detta är helt enkelt inte sant. Många substanser har vissa likheter med varandra, men det är olikheter som gör att de är helt olika saker. Margarin är gjort på vegetabiliska oljor medans plast är gjort på polymer och även om plast skulle vara gjort på vegetabilisk olja skulle de ändå ha olika sammansättning som resulterade i två olika slutprodukter. Så att lägga till en molekyl till margarin gör det alltså inte till plast.
Myt 2: "Margarin innehåller plastkulor"
Nej, margarin har aldrig innehållit plastkulor, utan myten uppkom i början när margarin var nytt och de inte hade fått ordning på receptet och margarinet klumpade sig lite.
Myt 3: "Margarin är en kemikaliesoppa med transfetter"
Detta stämmer inte heller. Låt mig först förklara vad ingredienserna i margarin är och vad de gör för något, för detta är nästan en vedertagen sanning nuförtiden som folk "bara vet" att det bara är radioaktivt avfall och plast och bensin i margarin utan att tänka kritiskt för fem öre.
Låt mig ta Carlshamns mjölkfria margarin (bredbart) som exempel;
Rapsolja
Vatten
Vegetabiliska fetter (Palm- och kokosolja) - ur miljöaspekt mindre bra såklart
Camelinaolja - Kommer ifrån växten Oljedådra som kom till Sverige under bronsåldern. Den är rik på Omega 3 och har ett högt E-vitamininnehåll
Emulgeringsmedel E471 och E472c av vegetabiliskt fett - E472 är mono- och diglycerider av fettsyror och görs av oljor och är till för att få en tjockare konsistens och för att få vattnet och de vegetabiliska oljorna att blanda sig. E472c är mono- och diglyceriders citronsyraestrar, vilket även det är till för att få en tjockare konsistens
salt
Surhetsreglerande medel (natriumbikarbonat och citronsyra)
Aromämne - Aromämnen som finns naturligt i mjölk och syrade mjölkprodukter (och även tillsätts i lättmjölk)
Vitamin A och D2
Näringsvärdet ligger såhär:
Kcal - 630
Protein - 0g
Kolhydrater - 0g
Fett - 70g varav Mättat 21g Enkelomättat 31g Fleromättat 16g
Omega 3 - 5g
Omega 6 - 11g
Kostfiber - 0g
Kolesterol - 0g
Natrium - 0,3g
Vitamin E - 10mg (83% av RDI)
Vitamin A - 900 ug (110% av RDI)
Vitamin D - 7,5 ug (150% av RDI)
Emulgeringsmedel låter läskigt, men som jag beskrev ovan är det bara till för att få en slät och fin konsistens, som vi alla vet blandar sig inte fett och vatten frivilligt utan behöver lite hjälp på traven och är i det fallet två ämnen som även de kommer ifrån vegetabiliska fetter.
Som synes innehåller inte heller margarin transfetter och det är per lag förbjudet med transfetter i Sverige. En gång i tiden gjorde de det, absolut, men sedan man upptäckte faran med transfetter har företagen hittat recept och tillverkningsmetoder som inte gör att transfetter bildas. Det kan fortfarande finnas utländska företag som använder de gamla metoderna, men de kan man skydda sig mot genom att slänga en blick på innehållsförteckningen.
Man kan även göra margarin hemma:
Är medveten om att Unilever, vilka äger margarinföretag, ligger bakom filmen (det är svårt att hitta opartiska videos då de antingen är ifrån LCHF-rörelser eller ifrån margarinföretag). Den visar dock att margarin enkelt kan göras hemma och inte måste ha tillsatser av giftiga ämnen för att bli just margarin. (Sedan var det ju inte det smartaste att visa just Becel efteråt haha)
"Smör är hälsosammare för att ingredienslistan är kortare"
Det kan ju vara lätt att tro att det är så, men det behöver inte nödvändigtvis vara sant. Det är bristande logik att kvantiteten av ingredienser skulle avgöra om ett livsmedel är hälsosamt eller inte, istället för kvaliteten. Låt oss jämföra det med att koka en god grönsaksgryta. Du har i många rofrukter, grönsaker, örter och kryddor för att få till den där perfekta smaken - du använder alltså många ingredienser utan att grytan blir onyttig. På samma sätt kan en gryta med få ingredienser bli rejält onyttig, om du endast ex kokar bacon i grädde eller smälter socker och smör tillsammans och kallar det för en hälsosam gryta med få ingredienser.
Om vi även skulle ta och titta även på smör; jag tog Arlas Bregott Normalsaltat 75% (bredbart) som exempel:
Smör (Pastöriserad grädde, mjölksyrakultur)
Rapsolja
Vatten
Salt
Vitamin A och D
Näringsvärde/100 gram:
Kcal - 679
Protein - 0.4g
Kolhydrater - 0.4g
Fett - 75g varav Mättat 35g, Enkelomättat 26g och Fleromättat 7.9g
Salt - 1.2g
Vitamin A - 802 ug (100% av RDI)
Vitamin D - 10ug (200% av RDI)
Visst är ingredienslistan kortare, det innebär dock inte per automatik att det är bättre. Ta och titta på sammansättningen av fett till exempel. Det skiljer inte jättemycket, men Bregott har 15g mer mättat fett per 100g än margarinet och mindre enkelomättat och fleromättat fett. Det har även mer salt(ungefär 0.75g natrium), vilket jag konstaterade i ett annat inlägg är dåligt för skelettet och även för blodtrycket.
"Smör innehåller inte kemikalier"
När man mätte halterna av aceton i smör och smörblandningar, hade Arlas och Valios smörsorter högre halter än alla de andra smörblandningarna och margarinerna. De innehöll även metanol. Det blev dock inte lika uppmärksammat som "kemikalietanks-affären" (vilket givetvis var fruktansvärt att höra, det är inget som jag tror är standard dock) och det är nog få som vet om. Jag skulle vilja veta mer om detta, om tex vart acetonet kom från?
"Processen till att göra smör är jättekort"
De flesta verkar idag tro att man bara vispar grädde och salt så blir det smör. Nja, det är inte riktigt så det går till i bregottfabriken.
Det går till mer såhär:
Gräddmjölk kommer i tankar till fabriken
Man testar den för lukt och färg
Man pumpar in mjölk i en separator som genom att snurra runt separerar fettet från mjölken
Man bestämmer där konsistens och fetthalt
Mjölken hälls nu i en annan tank som rör runt mjölken i upp till 24h för att behålla konsistensen samt pastöriserar den
Sedan hälls den i en ny maskin som "kärnar" mjölken (som först tvättas för att bakterierna från den förra satsen ska dö).
När smöret har klumpat ihop sig, låter man resterande vätska rinna av och pumpas genom en slang till en annan behållare. Vanligtvis gör man glass av den.
Sedan saltar man smöret och kör runt det lite till
Smöret hälls i en ny maskin som driver smöret till sin sista produktionsfas
En ny maskin gör kuber av smöret och det förpackas
Som synes krävs det en fabrik och olika processer även för att göra smör. Skillnaden är att mejerier sällan granskas i media så att ev kemikalierester och missförhållanden blir sällan kända.
Sedan har vi en annan aspekt av mejeriprodukter när det gäller hälsa och det gäller själva mjölken. Det är känt att alla mjölkprodukter innehåller tillväxthormoner, var, avföring och att proteinet i mjölkprodukter försurar kroppen och drar kalcium ur den. Nyttigt?
Jag vet jag vet, LCHF har fått många människor att gå ner i vikt och de prisar sitt välmående i tidningar, på bloggar och facebook, vilket ju är roligt. Så varför kommer jag här nu som en party-pooper och vill titta kritiskt på denna typ av kost?
Det är av flera anledningar som jag vill ta upp lågkolhydratskost/högfettskost och titta på de tveksamheter som finns, och eftersom att det finns olika sätt att äta denna typ av kost på, tänker jag gå efter "Kostdoktorns" råd. Kostdoktorn, som egentligen heter Andreas Eenfeldt, säljer böcker, utbildningsvideos på nätet och har ett onlinecommunity man betalar för att gå med i.
Enligt Kostdoktorn ska man äta:
Alla typer av kött och det är viktigt att äta "fettranden"
Fisk och skaldjur, gärna feta fiskar
Ägg i alla former
"Naturligt" fett, feta såser - Beskriver smör och grädde som bra fettkällor och rekommenderar bearnaisesås och hollandaisesås, samt kokos-, oliv- och rapsolja
Ovanjordgrönsaker - Alltså gröna grönsaker som tex broccoli, kål, sparris, squash, spenat, svamp, gurka osv
Mejeriprodukter - Han rekommenderar de fetaste alternativen, men råder till försiktighet med vanlig mjölk och filmjölk pga mjölksockret
Nötter i måttliga mängder
Bär - Okej i måttliga mängder om en inte är superstrikt
Och enligt honom ska man INTE äta:
Socker - avråder från skräpmat och sötningsmedel
Stärkelse - avråder från bröd, pasta, ris, potatis,gröt, musli och pommes. Måttliga mängder rotfrukter kan vara okej om en inte är noga
Margarin - Kallar det för industriell smörimitation som inte smakar gott och inte har några hälsofördelar
Öl - "Flytande bröd"
Frukt - Mycket socker och en kan undantagsvis äta det som godis
Låt mig besvara några av de påståenden han gör:
"Människan är bara designad för att äta kött och fett"
Människans biologi pekar helt på att kolhydrater är vårat huvudbränsle. Vi börjar nedbrytningen av kolhydrater redan i munnen, då vi har enzymer specialiserade på just kolhydrater där, därefter börjar nedbrytningen av protein i magsäcken och nedbrytningen av fett börjar inte förrän i tunntarmen. Det är svårare för kroppen att bryta ner protein och fett och det tar därför längre tid och är ineffektivt att använda som främsta energikälla. Därför bränner kroppen först kolhydraterna, sedan proteinet och till sist fettet.
"Stenåldersmänniskorna åt inte kolhydrater"
Det finns faktiskt forskning som pekar på att stenåldersmänniskor både åt och tillagade kolhydratrik i form av potatis, och att det är kolhydraterna vi har att tacka för våran stora hjärna - inte köttet. Våran hjärna använder 25% av kroppens energi och 60% av glukoset som finns tillgängligt i blodet för att fungera och växa. "När man kopplar samman det faktum att vi behöver dessa stora mängder som vi normalt sett får ifrån kolhydrater, och den explosiva expansionen av hjärnans storlek under våran evolution, fann forskarna att det är högst osannolikt att vi skulle överlevt på en kost med så lite resurser under denna kritiska tiden." -
Det finns heller inga belägg för att det skulle varit svårt att få tag på koncentrerad stärkelse, då det inte finns någon källa för detta påståendet. Dock så är det en myt som många tror på, eftersom att det för oss låter logiskt.
Ur tranastyrka.se:
"Bakgrunden till att folk så lätt tror på påståenden som att vi förr inte ätit så mycket kolhydrater och att människan mest levt på jakt beror sannolikt på att vi människor idag har väldigt svårt att se framför oss hur man inskaffar mat från naturen. Vi vet helt enkelt inte hur man gör, vad som går att äta, var man finner detta och så vidare. Något vi däremot med ganska stor lätthet kan relatera till är jakt. Du ser ett djur, jagar ifatt det, dödar det och sen äter du det. Så när gemene man tänker på någon förhistorisk människa i Afrika som försöker införskaffa mat så tänker vi på jakt, inte på någon som år runt och samlar in mat."
Vi har hittat arkeologiska fynd som pekar på att vi åt kolhydrater, genom att vi har hittat vertyg som var till för att mosa/krossa rotfrukter och frön vilka är ca 30 000 år gamla. Man har även hittat evidens för att man åt och tillagade kolhydratrik föda för 90 000 år sedan, i neandertalarnas tänder. Dessa fynd visar dock inte hur stor del av kosten växterna var, för att ta reda på det har man utvecklat en teknik som gör det möjligt att ta reda på hur stor del av kosten som bestod av animaliskt protein och hur stor del som bestod av växtprotein. Man kom fram till en uppskattning på att 40-50% av proteinet vi åt kom ifrån kött och resten ifrån växter.
Dessutom, om du tänker efter på vad det fanns att äta förutom kött, så inser du att allt naturen har att erbjuda har kolhydrater. Grönsaker, frukter, rotfrukter, bär. Om vi var menade att äta högst 5g kolhydrater per livsmedel, skulle inte naturen sett till att all denna föda hade just under 5g kolhydrater? Eller har naturen fel?
"Det var kolhydraterna som gjorde människorna feta under 80- och 90-talet"
Nej, det var det ökade användandet av tillsatt socker, siraper, snabbmat, godis och diverse liknande skräpmat som gjorde att fetman ökade - alltså transfetter, tillsatser och FEL sorts kolhydrater. Alla kolhydrater är inte skapade likadant och behandlas inte likadant av kroppen, det går inte att dra alla över en kam och en sak vet jag säkert - det var inte frukt som gjorde att människor fick fetma och diabetes.
"Så fort du äter kolhydrater lagras det som fett"
Du kan inte komma längre ifrån sanningen. Har du ett fungerande insulin har kroppen inga som helst problem med att ta hand om kolhydrater och du får ingen jätteblodsockerhöjning, utan insulinet tar hand om blodsockret och levererar det till cellerna som behöver det. Därefter lagras kolhydraterna som glukos i levern och i musklerna (musklerna kan lagra upp till 2000kcal, så såvida du inte ligger på sofflocket hela dagarna och vräker i dig kilovis med pasta så behöver du inte oroa dig). Därefter, i sista hand så lagras det som fett, var dock medveten om att det inte beror på kolhydraterna i sig utan att du har ätit för mycket helt enkelt.
"Fett och protein lagras inte som fett"
Fel igen, även om fett inte ger en blodsockerhöjning så är det faktiskt så att det som inte används direkt lagras som kroppsfett. Överskott av protein lagras även det som fett.
Jag vill även förklara ytterligare riskerna med en högfettsdiet:
Insulinresistens
I flertalet studier har det visat sig att ökad mängd fett ökar insulinresistensen - inte kolhydrater.
Såhär funkar insulinresistens; När du äter kolhydrater tas det om hand och bryts ner till glukos i magsäcken och därefter cirkulerar det i blodet en stund tills det absorberats av cellerna. Blodsocker är dock lite som en vampyr - det måste bjudas in till cellerna och den inbjudan heter insulin. Alltså kan man likna insulin vid nyckeln som låser upp dörren till våra muskelceller.
Vad skulle hända om det inte fanns insulin? Blodsockret skulle bli fast i blodomloppet och banka på dörren till cellerna utan att kunna komma in. Utan att kunna ta sig nånstans skulle blodsockret öka och öka och det är vad vi kallar för diabetes typ 1. Det är en autoimmun sjukdom där cellerna i bukspottskörteln som tillverkar insulin blir förstörda. Utan insulin fortsätter blodsockret att stiga och stiga eftersom att det inte "kommer in" i musklerna.
Det finns dock ett annat sätt som gör att vi får högt blodsocker och det är mycket mer vanligt. De flesta som har högt blodsocker eller är i förstadiet till diabetes, har tillräckligt med insulin i sina kroppar - men det fungerar inte. Nyckeln finns där men det är något som kloggar igen nyckelhålet. Det är vad vi kallar insulinresistens.
Vad är det som kloggar igen nyckelhålet?
Det är fett. Fett i blodomloppet kan lagras på insidan av muskelcellen och skapa giftigt avfall och fria radikaler som kan blockera insulin-signalerna. När detat händer så spelar det ingen roll hur mycket insulin vi har i kroppen, det kommer inte att kunna öppna glukosportarna.
Insulinet fungerar inte på en högfetts-, ketonisk diet heller utan kroppen blir insulinresistent. Ju mer du sänker fettintaget, ju bättre fungerar insulinet. Det som gör att människor får bättre värden på LCHF är inte för att de botar sin diabetes, de trycker endast undan symptomen genom att äta så lite kolhdyrater som möjligt.
Hjärt och Kärlsjukdomar
Det kom ut en studie för ett tag som som påstod att det inte finns något samband mellan mättat fett och hjärt och kärlsjukdomar, vilket är en väldigt missvisande studie. De hade låtit människor först äta en diet med mycket mättat fett och sedan en diet med processat vitt socker och processad stärkelse vilket givetvis gör att risken för hjärt och kärlsjukdomar förblir samma. Hade man bytt ut det mättade fettet mot fleromättat fett eller enkelomättat hade man funnit att det skulle minska risken för hjärt och kärlsjukdomar. Studien innehåller även fler allvarliga fel och utelämnar viktiga fakta, och har fått en del kritik.
Mättade fettsyror bidrar till att höja LDL-kolesterolet (vilket är det vi inte vill ha) vilket lagrar fett i blodkärlen, och har man mycket fett i blodkärlen finns det en risk för att det oxiderar och härsknar. Blodkärlen blir då trånga och en får sämre blodcirkulation. Blodfetterna som finns i kärlväggen orsakar i sin tur en inflammation (ateroskleros eller åderförfettning) och när kalcium börjar fastna i fettet bildas plack. Detta gör att kärlväggarna blir hårda och ojämna och det ökar risken för stroke och hjärtinfarkt. Kom ihåg att Ateskleros sker under lång tid!
Hjärt- och lungfonden rekommenderar en att äta efter de Nordiska näringsrekommendationerna; alltså frukt, bär, oljor och fullkornsprodukter, för att ta hand om hjärtat.
Riskerna med en högproteindiet:
Ökad Cancerrisk
Det har väl knappast undgått någon att WHO har lagt till processat kött som korv, skinka och bacon på sin lista över cancerframkallande livsmedel/ämnen - bredvid rökning, arsenik och asbest. Även om de inte var lika tydliga med det, så sa de även att "Rött kött troligen orsakar cancer" och cancerforskningsfonden WCRF rekommenderar inte mer än 500g rött kött i veckan.
Kött försurar kroppen
Ett högt intag av försurande föda leder till att urinsyra bildas i bindväven, något som kan orsaka inflammationer och gikt. Det kan även leda till benskörhet då den typen av mat drar ur kalcium ur kroppen.
"Biverkningar" människor får på LCHF:
Yrsel
Trötthet
Huvudvärk
Koncentrationssvårigheter/hjärndimma
Hjärtklappning
Dålig andedräkt
Konstig smak i munnen
Förstoppning
Kramper i benen
Sura uppstötningar
Håravfall
Diarré
Har inte nämnt alla men några och dessa benämns lite fint som "övergångsbesvär" eller "sockeravgiftning" och kallas för normala. Jag skulle kalla det för tydliga tecken på att din kropp skriker efter kolhydrater så att hjärnan, musklerna och organen kan fungera ordentligt och det finns inget normalt med att må på det viset. Det är på detta viset kroppen reagerar vid svält, och så även vid ketos. Sedan när kroppen väl går in i ketos avtar besvären för att det är meningen att du ska vila tills du blivit bättre (samma sak händer när du blir sjuk, du tappar ofta orken och aptiten).
Så här skriver han dessutom till svar på en fråga om förstoppning på FAQ-sidan:
Så denna "naturliga kost" kan kräva laxermedel från apoteket? Och man får förstoppning på grund av att maten är så "näringstät"? Inte riktigt, det är för att den är så fiberfattig att tarmarna inte får något att jobba med (våra tarmar är som bekant långa och fina), samt att LCHF torkar ut kroppen ordentligt vilket också bidrar till förstoppningen.
Det är lustigt, när en ställer om till en växtbaserad kost med grönsaker, rotfrukter, frukter, bär, fullkorn och nötter finns inga "omställningsbesvär" överhuvudtaget, utan en känner direkt mer energi, får bättre hy och bättre humör. Det är INTE normalt att ha alla dessa "övergångsbesvär" och det är inte en "sockerdetox" - det är symptom på att din kropp behöver sitt primärbränsle.
Vidare fortsätter faktafelen i rasande fart med bla a att vi inte behöver kolhydrater (enligt honom är vi gjorda för att vara i ständig ketos) och att kvinnor (och män men särskilt kvinnor) ska akta sig för frukt. Det här med att man blir tjock av frukt är bara trotsigt trams som inte stämmer för fem öre och visar endast Kostdoktorns okunskaper då han återigen drar alla kolhydrater över en kam.
Låt mig förklara varför du inte kan jämföra en läsk med ett äpple - trots att båda innehåller socker.
När du äter ett äpple, så äter du inte bara fruktsockret i en tesked utan du äter vatten, fibrer, vitaminer och pektin som verkar blodsockersänkande. Detta gör att du inte får en blodsockerkurva som pekar rakt upp och sedan störtdyker, utan den håller sig relativt jämn och fin som den ska och din kropp har fått i sig vätska, fibrer och vitaminer.
När du dricker läsk, tex Coca-cola så dricker du kolsyrat vatten, High-Fructose Corn syrup och diverse tillsatser som ex karamellfärg och fosfatsyra. Bara det att det är High Fructose Corn Syrup, alltså fruktos som man har tagit ur majs och koncentrerat det till en sirap gör att det är en näringsmässigt dålig produkt, och att det inte finns fibrer eller pektin gör att det blir en hög blodsockerkurva. Dessutom har den inga näringsmässiga fördelar överhuvudtaget.
Kostdoktorn försöker få frukt att framstå som icke-betydelsefull i sin roll att förse människan med vitaminer, antioxidanter, fiber och vätska, och påstår att det stoppar fettförbränningen vilket är missvisande. Ja, när du äter frukt så förbränner du frukten och inte ditt eget fett, dock så får du en energihöjning som gör att din temperatur stiger, du blir klarare i huvudet, viktiga organ får bränsle och du har förmodligen förbrännt det där äpple ganska fort. Det finns dessutom inte en människa som har blivit överviktig, fått diabetes, fetma eller hjärt- och kärlsjukdomar pga för mycket frukt - det kan jag nästan lova! Det är inte frukten som är problemet, som ni kommer ihåg kommer ev överskott av kolhydrater även från frukt lagras i musklerna i första hand(upp till 2000kcal).
Ett annat påstående är att man kan äta hur mycket fett man vill och gå ner i vikt, för att det inte höjer insulinnivåerna. Detta stämer givetvis inte, som jag förklarat ovan.
Han förminskar även betydelsen träning har för kroppen och fokuserar endast på träning ur viktminskningssynpunkt (kan det vara för att många inte orkar träna på LCHF?). Det finns många fler fördelar för kroppen med träning än enbart viktminskning, såsom minskad risk för ovan nämnda sjukdomar, starkare skelett, regulerat blodtryck och givetvis kan träning bidra till viktminsking(eller viktökning genom muskelbygge) och generellt en friskare kropp. Visst väger kosten tyngre, men det är inte som att träningen inte spelar nån roll.
Som grädde på moset har han retuscherat en bild ifrån en studie som han sedan lade upp i ett inlägg:
Bild från tranastyrka.se
Kostdoktorns bild är den till vänster, och originalet till höger. Vi ser att "High fat diet" har ändrats till "Bad food" vilket ju iof är en tolkningsfråga, men eftersom den läggs upp av Kostdoktorn inför LCHF-fans kan vi ju anta hur de kommer tolka orden "bad food".
Jag vet inte om jag är klar än, men så här långt är jag inte imponerad av Kostdoktorn. Det som är positivt är att han förespråkar mindre skräpmat - och där tar det slut. Han kommer med mycket missvisande information och tveksamma studier som uppbackning. Att påstå att du blir tjock av frukt, att vi inte behöver kolhydrater, att du kan äta hur mycket fett du vill och att träning inte spelar nån roll är enligt mig ovetenskapligt och samtidigt oroande. Det är nämligen många som ser upp till honom och följer dessa råd - hur mår de på insidan? Hur kommer de må om 20 år? Enligt mig är de hälsofördelar som kommer med LCHF, de som automatiskt kommer med viktnedgång, och som kunde uppnåtts på ett hälsosammare sätt MED kolhydrater, utan att torka ut kroppen eller få håravfall.
Låt mig ge er ett litet test, titta på bilden nedan och se om ni vet vilket alternativ som är rätt? (Rätt svar finns längst ner)
Ledtråd: Det är förmodligen inte det ni tror...
Detta lilla quiz representerar nämligen en vedertagen sanning som vi alla har hört om och om och om igen, inte minst av mjölkföretag som detta. Arla har ju särskilt tryckt på att "mjölk ger starka ben" genom långa kampanjer och de har verkligen lyckats pränta in det i våra hjärnor. Kanske är det just för att vi får lära oss det så tidigt av mjölkföretag, på hemkunskapen(som grundar sig på Livsmedelsverket) och av andra vuxna, som vi alla bara "vet" att det är så och det är ingen som ifrågasätter det.
Bild från sparkibaken.se
Eftersom jag tror att du är en smart person som inte vill tro på vedertagna sanningar, utan att du vill kritiskt granska dem och ta reda på hur det egentligen ligger till, så har jag nu samlat ihop en del fakta om kalcium och mjölk.
Kalcium är en mineral som kroppen behöver för ett flertal funktioner som tex att bygga ett starkt skelett och starka tänder, koagulering av blod och för hjärtrytmen. Det absorberas bäst med D-vitamin och magnesium.
Liksom järn, koppar och magnesium är kalcium en mineral som finns i jorden där den absorberas av växternas rötter och det är där djuren får sitt kalciumintag eftersom att de äter de kalciumrika växterna.
Enligt Livsmedelsverket behöver vi olika mängder kalcium per dag beroende på ålder och om vi är gravida eller ammande;
Spädbarn 0-6 månader - 540 mg
Barn 1-5 år - 600mg
Barn 6-9 år - 700mg
Barn, tonåringar och vuxna 10- 20 år - 900mg
Vuxna - 800mg
Gravida och ammande - 900 mg
Anledningen till att det rekommendade dagliga intaget är satt så högt, är av en enkel anledning: En kost med ett högt intag av animaliskt protein har en hög utsöndringsgrad av kalciumet i kroppen, vilket betyder att du tvingas till att konsumera mer kalcium för att ersätta det förlorade kalciumet. Om du äter en kost som är växtbaserad och därmed har en låg utsöndringsgrad av kroppens kalcium, behöver du heller inte äta såpass mycket kalcium. En studie som publicerades av American Journal of Clinical Nutrition visade att "individer med ett lågt men näringsmässigt tillräckligt intag av salt och protein bör ha ett kalciumintag på 500 - 741mg per dag"
Medans det är sant att mjölk innehåller kalcium (120mg per 100g i Arlas ekologiska mellanmjölk) så räcker det inte att endast titta på kvantiteten, utan det som spelar roll i slutändan är hur mycket vi faktiskt kan absorbera.
Om vi tar exemplet med Arlas ekologiska mellanmjölk, så innehåller ett glas på 3dl 360mg kalcium. Dock så kan vi endast absorbera 30% av det, vilket innebär att den faktiska mängden vi får i oss ligger betydligt lägre på 108mg.
Detta kan vi jämföra med andra livsmedel, som tex
...Tofu! Tofu har ungefär samma absorberingsgrad som mjölk och 1dl tofu ger samma mängd kalcium som ett glas mjölk, fast med mer protein, mindre mängd mättat fett och en tiondel av saltet som mjölken innehåller.
...Broccoli, spenat och grönkål! På grund av sin höga absorberingsgrad på hela 50-60%, så ger 2.5 dl av dessa bladgrönsaker lika mycket kalcium som ett glas mjölk
Det är också viktigt att titta på vilka faktorer som gör att vi förlorar kalcium och där är natrium och protein de största bovarna.
Natrium är en stor bov när det gäller att laka kalcium ur benen, för varje 1000mg natrium (2500mg salt) som tas om hand av njurarna så följer 40-50mg kalcium med det ut.
Protein är även det en viktig faktor. När du ökar mängden protein så ökar du även mängden kalcium som följer med ut via urinen; om du tex dubblerar ditt proteinintag så ökar elimineringen av kalcium med 50%
Kaffein verkar urindrivande och gör det svårt för kroppen att bibehålla kalcium. då det drar med kalciumet ut i urinen
När det gäller mjölkprodukter är det särskilt intressant att titta på proteinets medverkan till att dra kalcium ur kroppen och faktum är att vi förlorar 1/3 av kalciumet vi får ifrån mjölk och 2/3 av kalciumet vi får ifrån ost. Jämför detta med gröna bladgrönsaker där vi absorberar kalciumet utan de sedan drar kalcium ur skelettet.
Med detta i baktanke så är min slutsats att mjölkprodukter är oerhört ineffektiva källor till kalcium då de medverkar till att kalcium dras ur skelettet medans vi inte kan absorbera allt kalcium ur dem, utan endast 30%. Att endast peka på mängden kalcium i mjölk och hävda att det är en viktig källa till kalcium är väldigt missvisande för konsumenterna, särskilt som det finns källor till kalcium där vi kan absorbera upp till 60% av kalciumet medans kroppen får bibehålla det kalcium den har.
Jag skulle gärna se att Livsmedelsverket uppdaterade sina kostråd om kalciumkällor, men till dess tänker jag ge förslag på vad jag anser vara de bästa kalciumkällorna:
Nötter och frön - Mandel, Mandelsmör, Hasselnötter, Sesamfrön, Tahini
Spannmål - Fullkornsris, Quinoa
Bönor - Kikärtor, Pintobönor, Sojabönor, Tofu, Vita bönor
Annat - Berikade livsmedel som ex Oatlys havredryck(icke ekologisk), Alpros sojadrycker
Det är dock inte lätt för dem att uppdatera sig när en viss branch blir hemskt upprörd så fort de närmar sig mer lämpliga rekommendationer:
Bild från Jacobheitmann.com
(Efter att du nu läst dig igenom hela det här inlägget så vet du ju dock nu att det finns ingen anledning för någon att oroa sig över kalciumbrist när en inte konsumerar mjölkprodukter - kanske att jag borde vidarebefodra det till dem så att de kan sova gott om natten?)
"Va? Ett inlägg om snabbmat på en sida om hälsosam mat?"
Ja, för att tro det eller ej, även jag äter vegoburgare då och då och medans det inte är det absolut ultimata så är det ingen hälsokatastrof heller såvida man väljer rätt.
Jag bor ju i USA för tillfället och har alltså inte haft möjlighet att provsmaka Max nya veganburgare(som smakmässigt har fått blandat betyg, men mest positiva iallafall). Dock så vore det intressant att jämföra burgarens näringsvärden med Low-Carb-burgaren dels för att det är vegoburgarens raka motsats näringsmässigt, och dels för att jag vill visa på näringsmässiga fördelar och nackdelar, samt att det spelar roll att välja rätt när man äter ute - man måste inte moffa i sig det allra värsta på menyn (jag brukade ha synsättet att "man äter inte ute för att vara nyttig" men det var ju bara en ursäkt för att slippa dåligt samvete över vad jag stoppade i mig - var smartare än vad jag var).
Innehåll: Kött isbergssallad, cheddarost, lök, tomat och originaldressing
Low-Carb-burgaren innehåller 52.5 gram fett (Livsmedelsverket rekommenderar 70g/dag för kvinnor och 90g/dag för män) och det handlar om mättat och enkelomättat fett med övervägande mättat. Jag vet att många som har läst artiklar om en viss studie, tror att det är en myt att mättat fett är dåligt för kroppen, men det är det inte (den studien är jag ytterst kritisk till då den är väldigt missvisande och den har även fått hård kritik för detta*). Kroppen behöver inte mättat fett och vill inte ha det heller då det orsakar hjärt och kärl-sjukdomar och enligt de Nordiska Näringsrekommendationerna 2012 ska vi äta mer grönsaker, frukt, bär, fullkorn, oljor och fisk (det sistnämnda håller jag inte med om av andra orsaker som har med toxiner att göra) för att hjärtat ska må bra.
Utöver detta innehåller den även 10.2g kolhydrater, vilket gör att det blir väldigt lite primärbränsle till hjärna, muskler och andra organ. Jag är medveten om att det är själva poängen med den och jag kommer att skriva mer utförligt om LCHF och hur det påverkar kroppen att äta lite kolhydrater i ett annat inlägg. Kolhydraterna kommer ifrån potatismjöl, mjölksocker, tillsatt socker i dressingen och beroende på vilket kött man väljer så kan det finnas druvsocker i köttet.
Proteinet ligger på 26.4g vilket jag inte har så mycket att säga om mer än att animaliskt protein inte är att föredra då det har kopplats till tjocktarmscancer, försurar människokroppen samt att det lakar ur kalcium ur skelettet.
Fullständig ingredienslista över Cheddarosten, köttet och såsen hittar duHÄR
Vegoburgaren innehåller 13.4g fett ifrån rapsoljan i den äggfria majonnäsen och i Friscobrödet, vilket gör att det är endast enkelomättat fett. Enkelomättat fett motverkar hjärt och kärlsjukdomar och därför rekommenderar Livsmedelsverket att 10-20% av kalorierna ska komma ifrån enkelomättade fetter, med hänvisning till de Nordiska näringsrekommendationerna.
Kolhydraterna ligger på 57.7g vilket är en okej nivå då de kommer gå till hjärna, hjärta, organ och muskler (Livsmedelsverket rekommenderar att 45-60% av energiintaget ska komma ifrån kolhydrater - jag skulle rekommendera närmare 60& och uppåt). Kolhydraterna kommer mestadels ifrån Friscobrödet vars innehåll du kan läsa HÄR . Nackdelarna jag kan utläsa är att det innehåller tillsatt socker och gluten, vilket har visat sig vara skadligt för tarmen hos alla människor och inte bara glutenintoleranta/allergiker. **
Proteinet ligger något lägre än Low-Carb-burgaren, på 17.2g, vilket är en helt okej nivå och inget att oroa sig för, särskilt som du slipper de nackdelar som animaliskt protein medför. De kommer ifrån BBQ pulled Oumph! vars innehåll du kan läsa HÄR . Pluspoäng för ekologiska ingredienser!
Som ni säkert gissat redan så är BBQ Sandwhich vinnaren ur hälsosynpunkt, med ekologiska ingredienser och en bättre mängd enkelomättat fett. Båda burgarna innehåller tillsatt socker vilket inte är att föredra (så jag säger inte att vi ska börja lassa in vegoburgare varje dag, utan att det är den mest fördelaktiga att välja när man väl väljer).
I det här blogginlägget tänkte jag fördjupa mig i det heliga oh-så-viktiga proteinet och slå hål på ett par myter som finns om det, speciellt inom fitnessvärlden. Innan dess tänkte jag bara köra en snabbkurs om vad det är för någonting och hur kroppen tar hand om det.
Vad är protein?
Protein är alltså en av makronutrienterna i maten vi äter, ger 4 kcal/gram och brukar kallas för "kroppens byggstenar" då det bl a hjälper kroppen att förnya sina celler och reparera muskelvävnad. Proteinets byggstenar kallas i sin tur för aminosyror och vi har åtta aminosyror som är essentiella; alltså, du måste få i dig dem via maten eftersom att kroppen inte kan tillverka dem.
När du äter proteinrik föda bryts proteinerna ner till aminosyror i magsäcken, och transporteras sedan av särskilda "transporteringsceller" ut i blodet och därefter kommer de till vart de nu behövs i kroppen.
Myt 1: "Protein finns bara i kött, mjölk och ägg"
Svar: Protein finns i nästan all mat du äter, även gröna bladgrönsaker och äter du bara tillräckligt med kalorier så får du med största sannolikhet i dig tillräckligt med protein. Att proteinet ifrån animaliska produkter skulle vara bättre än de växtbaserade är också fel, då de försurar kroppen vilket i sin tur orsakar en hel del hälsoproblem, plus att de ofta kommer med en stor del mättat fett och är därför generellt sett svårsmält. Här kritiserar jag livsmedelsverket för att rekommendera animaliska produkter som förstahandsprotein, då det inte alltid är så att "ju mer desto bättre", vilket jag kommer att förklara närmare här nedanför.
Myt 2: "Man måste äta och dricka så mycket protein som möjligt för att bygga muskler"
Svar: Det är ingen bra idé att börja vräka i sig diverse proteinpulver bara för att man tränar, av flera olika anledningar:
1. Det är skadligt - Proteinöverskott kan leda till njursjukdomar på grund av det ökade kväveintaget vilket gör att njurarna måste jobba hårdare för att bli av med kvävet och personer som lider av njursjukdomar rekommenderas äta en lågproteinkost. Kommer proteinet ifrån animaliska källor så finns en risk för njursten pga av att animaliskt protein drar ur kalcium ur skelettet, vilket även kan orsaka benskörhet. Om proteinpulver med mjölkprotein:
I en artikel av atleten och författaren Rich Roll, står det att den bästa medicinska forskningen har establerat utan tvivel att både kasein och vassle bidrar till degenerativa sjukdomar(= sjukdomar där cellens funktion nedsätts eller upphör som i tex Demenssjudomar eller ALS). En proteinfamilj i mjölk, kasein, har blivit kopplad till en stor variation sjukdomar bl a cancer. Vassle är dessutom inget mer än en hårt processad, lågkvalitetsbiprodukt av ostproduktionen. Ett smart drag av mjölkindustrin att tjäna pengar på att folk köper sånt vi tidigare kallade för sopor.
2. Det är onödigt -
Enligt WHO bör vi äta 0.9g protein/kilo kroppsvikt , vilket för en vuxen människa på 65 kilo resulterar i 58.5g protein.
Enligt Nordiska Näringsrekommendationer bör 10-20 % av det dagliga kaloriintaget komma ifrån protein
Enligt FDA (amerikanska "livsmedelsverket") så är den allmänna rekommendationen 50g protein per dag.
Det finns inte en enda studie som visar att ökad proteinkonsumtion (utöver det rekommenderade dagliga intaget) skulle stödja ökad muskelbyggnad eller hjälpa reparationen av musklerna efter träning. Tänk gärna på det när du ser "träningsgurus" sitta och vurma för högt proteinintag och vifta bort problemen med det på Youtube eller i sina bloggar - de har oftast ekonomiska anledningar till att göra den typen av påståenden eller endast upprepar vad skolan lär dem (som i sin tur kan ha påverkats av diverse industrier). Källor: http://www.forksoverknives.com/slaying-protein-myth/ http://www.pcrm.org/health/diets/vsk/vegetarian-starter-kit-protein
Välkommen till en rykande het ny hälsoblogg, som undersöker och tar reda på fakta om maten vi äter, samt krossar trötta myter om livsmedel och hälsa. Tanken är att den ska bli något mellan en faktabank som är full med recept och tips och en blogg med personliga inslag samt nyheter inom hälsa och träning.
Det är nämligen sjukt hur mycket vi förs bakom ljuset när det gäller just mat - det är en tacksam branch att vara i då alla behöver äta, det enda som behöver påverkas är våra matval och detta görs tyvärr ofta genom att utelämna information, göra den svåråtkomlig, göra den svårläst eller rent av lämna felaktig information. De som gör detta räknar med att vi inte bryr oss och inte orkar ta reda på fakta och därför borde vi göra precis tvärtom! Vi borde alla bli medvetna konsumenter som sätter gränser för vad vi är villiga att stoppa i oss, då vi skulle kunna undvika eller lindra så många sjukdomar om vi bara brydde oss om vad vi åt. Det är förresten det första steget till ett friskare liv - att vilja ta kontrollen över sina matval och våga vara kritisk mot de som tjänar på att vi äter på ett visst sätt. Var vetgirig, se dokumentärer (*host*läs min blogg *host*) och gör det svårt för dem att lura dig! Du förtjänar bättre, ja det bästa:)
